Tre år

Hade egentligen tänkt att skriva nåt kärleksfullt om att det idag är exakt tre år sedan jag för första gången mötte Biffen. Då satt han på trappan framför statyn på Möllevångstorget i för stor jacka och för liten mössa...
Men så hände något för en stund sedan som jag tyckte var lite vardagsdramatiskt, så jag skriver om det istället.

Biffen ringer mig på mobilen och säger:
- Det har hänt nåt tråkigt.
Inte alls det man vill höra.
- Fnaster har försvunnit!

Fnaster är ju då vår yngre katt, alltså den som blev kvar hos oss ur kattungskullen som Biffen släpade med sig när han flyttade in för ett par år sen. Fnaster är väldigt charmig och social, lite puckad kanske, men på ett underhållande sätt. Hemma i lägenheten där hon är född och uppvuxen är hon hur självsäker som helst, Kungen liksom. Men ett par gånger har vi försökt att ta med henne ut på gården och då har hon darrat som ett asplöv och skrikit som en bebis. Hon är livrädd för världen utanför lägenheten.

Biffens mamma är på besök hos oss och hade för några timmar sedan upptäckt att vår ytterdörr stod på glänt. Var är katten!? Hon sökte såklart igenom lägenheten, sedan trappuppgången och till slut gården. Stackarn var helt förtvivlad när Biffen väl kom hem. Även han letade överallt och när han ringde mig stod han på parkeringen utanför porten och kollade under bilarna. Många timmars letande och mycket upprivna känslor. Jag svarar:

- Jag har mycket svårt att tänka mig att hon vågat sig ut på egen hand! Hon ligger säkert och gömmer sig nånstans i lägenheten. Har du kollat under badkaret?
Fnaster kommer nätt och jämt in under badkaret, och eftersom springan är så liten så är det nästan omöjligt att se om hon är där. Men hon gillar att krypa in där och gömma saker. Biffen tycker att de HAR ju kollat i lägenheten, men han lovar att ringa om katten dyker upp.

Efter fem minuter ringer mobilen igen:
- Hon låg under badkaret.

Slut på vardagsdrama.

Hemligheten

Förlåt, min vänner, att det inte kommer några uppdateringar. Men jag har inte haft någon lust.

Och vad ska man skriva om, när det som främst upptar hjärnaktiviteten, är en hemlighet?

Mervärde

Sverigedemokraterna har nyss haft partikongress och enligt den artikel jag läste i Sydis är de mer enade än någonsin. De har också rika sponsorer, gamla nazister som ser till att deras marknadsföringsbudget är större än något annat av de små partierna. Och eftersom det sedan en tid tillbaka är lagligt för politiska partier att annonsera på TV så kommer ni snart att se reklam där de talar om hur de ska "ta tillbaka Sverige" och "bevara den svenska modellen" och se till att alla bovar sätts bakom lås och bom. Antagligen kommer detta att kombineras med blonda, lyckliga barn som dansar runt en midsommarstång. Jag kan lova att för den som inte genomskådar vad de egentligen säger kommer känslan av "det var bättre förr" att infinna sig. Tänk vad fint vi hade det på sjuttiotalet till exempel! Och även en och annan av de som inte ens var med i Sverige på sjuttiotalet kommer kanske att tycka att ja, nu är det dags att någon tar tag i saken och gör något åt buset. Min prognos är alltså den att SD kommer att dra in sjukt många röster i nästa val.

Sverigedemokraterna sneglar över sundet, där Dansk Folkeparti har haft stora framgångar. I Danmark har dom LYCKATS tycker SD. Jo, dom har lyckats splittra tusentals familjer, dom har lyckats vända ryggen åt mänskligheten, bygga murar och hålla för öronen medan världen runt omkring dom dånar. Men framförallt har de lyckats bygga ett samhälle där den ena människan är mer värd än den andra. Ett gammalt hederligt klass-samhälle helt enkelt, där en kristen är mer värd än en muslim, där en infödd öbo har mer rättigheter än en inflyttad öbo, där somliga sitter i toppen och smörjer kråset och anser att det är deras födslorätt, medan andra ska nöja sig med smulorna som trillar ner från bordet. Hurra! Var det inte PRECIS det som Sverige handlade om på det sjuttiotal som SD vill tillbaka till?! Eller vänta lite nu...

Det sägs att en stor del av Sverigedemokraternas väljare förut röstade på sossarna. När jag växte upp i en liten by i Blekinge i slutet av sjuttiotalet och början av åttiotalet var nästan alla sossar. Alla barnen träffades i Unga Örnar och alla mammorna i Socialdemokratiska Kvinnoklubben. Vi fick måla bilder av barn i olika färger som håller varandra i handen. Vi fick sjunga sånger om alla människors lika värde. Man spottade på överheten. Tjugofem år senare sitter dom där, de gamla arbetarsossarna, och har själva blivit överheten, utan att ens fatta det. Dom suckar över hur invandringen fördärvar samhället, och röstar på nazister i fårakläder.

Så länge de mörkhåriga barnen höll sig i sina länder kunde vi tycka synd om dom och säga att de var lika mycket värda som våra barn, men plötsligt är dom HÄR!? Och dom har sina föräldrar med sig! Och dom fattar inte vikten av att dansa små grodorna runt midsommarstången! Vafan är det här? DOM KAN INTE ENS SVENSKA! Och dom böjer inte på huvena, tar mössan i handen och säger "tack goda frun" när vi släpper in dom i lagårn. Och de blir vuxna, ynglar av sig och jisses - plötsligt är samhället fullt av en massa ungar som är födda i Sverige, men dom är liksom inte svenskar - eller hur!? Jag menar, dom pratar inte svenska med sina föräldrar, dom går inte i kyrkan på juldagen (Fan, har dom ens nån tomte?!), dom har hittat på en helt egen dialekt (Jag vet att dom KAN prata RIKTIG svenska om dom bara vill. Det kan skåningarna också, om dom bara VILL. Jävla halvdanskar.), dom har namn som ingen kan uttala, dom ser ut som hottentotter och DOM KAN INTE ENS DANSA SMÅ GRODORNA! Skicka hem dom! Eller vänta nu, dom är ju födda i Sverige. Freaks! Vad konstigt dom reagerar när vi behandlar dom som freaks förresten... Blev arga och förvirrade liksom. Usch! Bäst jag låser dörren till min varma villa, kollar på Allsång på Skansen och håller för öronen när freaksen skriker. Och imorron bitti upprör jag mig över vad tidningarna skriver medan jag äter nybakade frallor med smör och ost, och så röstar jag på Sverigedemokraterna, så skickar dom polisen på freaksen och tydligen har dom nån slags tidsmaskin som kan funka... Lika värde - bah humbug! Jag är född in i denna villa, med en fralla i munnen. Jag är värd mer.

Biffen vs Persbrandt

Alltså Mikael Persbrandt. Vilken man! Eller? Nu är kanske inte Persbrandt hetaste ämnet för dagen, men jag vill inte blogga om Anna Anka, så jag tar en person som är yesterday's news istället. Anledningen att jag bloggar om just Persbrandt är för att Biffen har någon slags hangup på den mannen. Ja, jag skulle nog nästan jämföra det med en besatthet faktiskt, hehe.

Några av mina väninnor (Speciellt en av dom. Du vet vem du är.) tycker att Mikael Persbrandt är offantligt sexig och manlig. Jag fattar det, han ÄR väldigt manlig i sin framtoning. Och just nu tänker jag inte gå in på och försöka definiera manlighet, men jag tror de flesta av er fattar vad jag menar. Han är väl dessutom en ganska bra skådis, även om jag inte förstår den gudaupphöjning som svensk filmindustri har gett honom. Jag menar, måste han bli erbjuden roller i ALLA filmer som SF gör? Det finns ju faktiskt andra skådisar. Jonas Karlsson till exempel. (PS: Det är Elle.)

Men i fallet med Biffen och Persbrandt så är det ju inte så att Biffen vill hångla med Micke. Han vill slåss med honom. Flera gånger har han sagt det. Varje gång Persbrandt dyker upp på TVn säger han det. Och det är ju ganska ofta. Inte så där som när jag ser Bert Karlsson på TV och säger: "Fan va jag vill slå honom på käften", utan mer i nån slags ton av att det vore en kul utmaning, som att hoppa bungyjump eller spela tennis med Björn Borg. Biffen tror nämligen att Micke skulle ge honom en schysst fight, som såklart Biffen ändå skulle vinna och gå därifrån med ett nöjt leende på blodiga läppar.

Jag tror det handlar om att Biffen vill bevisa för Persbrandt vem det är som är mest manlig. Eller så är det något homoerotiskt... Nä, nu får jag sluta skriva annars blir jag utelåst i natt!

Ballonger hellre än blommor

På lördag är det premiär på teatern. Efter det kanske bloggen får lite liv igen... Men tills vidare: Igår fyllde jag den eminenta åldern trettiotre år. (Biffen tycker vi ska fira extra mycket när man fyller 33, 44, 55, 66, 77, 88, 99 - och sen ska vi dö.) När jag kom hem hade Biffen och Bonussonen hängt ballonger med mitt namn på i trappuppgången, på dörren, på varje våning... Det tycker jag var hundra gånger mer kreativt, glädjande och till och med romantiskt än blommor...

Jag fick tårta också.
Och paket.

Var är kuken?

Fler än jag har undrat...

Malmö stad censurerar

Utanför mitt hus finns ett stort plank - högt och långt och förbjudet att affischera. En självklar inbjudan till klotter. Och under sommaren har planket varit täckt av taggar, slagdängor och halvhjärtade spray-bilder. Jag har otaliga gånger, när jag hängt ut genom fönstret med en cigg i handen, begrundat planket och ställt mig frågan: varför låter de inte grafittikonstnärerna ta över planket? Under Möllevångsfestivalen stänger man av vår gata, varför då inte passa på att släppa planket fritt? Men istället lägger man stora pengar på att skicka ut "Klottrets fiende nr 1", som så fint tvättar bort klottret och målar om planket - bara för att tvingas göra samma sak igen ett halvår senare.

Nåja, nu har i alla fall Malmö stad bestämt sig för att göra en del av planket till en laglig grafittiplats. Jippi, tänkte jag! Ner med reklamskyltar och upp med konsten. Planket är fritt! Eller, en liten bit av planket i alla fall. För en vecka sedan var ett gäng studenter där och invigde planket. Och igår, döm om min förvåning, står "Klottrets fiende nr 1" parkerade utanför. Vafalls!? Jo, en av studenterna hade målat en naken man, med överdrivna steroidmuskler, och en gigantisk penis som sträckte sig tvärs över halva målningen. Denna var tydligen inte godkänd - och klotterfienden hade skickats att sudda ut den.

Yttrandfrihet, varsågod kära ungdomar. Men med censur!

Höst & teater

Tiden bara rullar på. Sommaren glider längre bort. Detta är den härliga hösten! Den rödoranga, regnsoliga, kjolosjalbeklädda, rödviniga hösten.

På teatern håller vi på med ett hjärteprojekt, som fyller all min dagtid. Inte negativt, denna gången är det faktiskt nästan enbart roligt. Regissören tar sig an pjäsen med ett språk som jag tycker om och som ibland överraskar mig. Det där hade jag ju aldrig tänkt på själv... Kanske därför som hon är regissör, och inte jag? Jag får små lyckorus när jag tar mig tid att sitta med vid repetitionerna - det är fantastiskt att se skådespelarna ge liv åt rollerna och alla pusselbitar falla på plats.

Dessutom rullar min sida av arbetet, det där knepiga med att få den jäkla publiken att komma och se vårt fantastiska verk, på i jämn takt. Marknadsföringen var välplanerad, min praktikant har visat sig vara en klippa, den sömniga Malmöpubliken tycks - i jämförelse med förra hösten när det kändes som om vi fick dra dom in i salongen - ha vaknat och åter öppnat plånboken för lite kultur, och verket i sig - välkänt och kärt - gör sitt för att sätta bollen i rullning. Mycket att göra, men ingen stress. Precis som jag vill ha det.

Den mörka sidan av myntet är att jag försummar allting utanför jobbet. Dammråttorna växer i vardagsrummet, Biffen och Bonussonen käkar middag utan mig, vännerna undrar om jag flyttat utomlands. Men jag är här! Om ni står ut med dammråttorna är ni välkomna på kaffe.

Mmmmm.....

Igår åt jag färska köpe-hallon med vispgrädde.

Vem fan behöver choklad!?

Inga kolhydrater - mycket fett

Jag har alltid varit knubbig. Eller tjock, överviktig, mullig, fet, extra kurvig, plusstorlek - vad ni nu vill kalla det. Jag menar alltid. Ända sedan jag greppade vällingflaskan och mamma inte fick tyst på mina skrik förrän hon klippte ett större hål i tutten. Via gullig knubbunge som liknar Tjorven. Och Tuffa Krille som retades i skolan fram tills den dagen jag piskade honom med en flugsmälla. Till en osäker tonåring som gömde sig i gigantiska skjortor. Och så idag: Förlikad med att det är så här jag ser ut. Full av självförtroende, men visst, självkänslan sviktar. Ibland mer och ibland mindre. Men jag har aldrig pysslat med det folk kallar jojo-bantning. Aldrig gett mig på en massa konstiga dieter. Bara försökt att äta klokt och blivit rejält indoktrinerad med Viktväktar-tänket. Och i många perioder, så som de senast två åren sedan jag flyttade ihop med Biffen, bjussat mig själv på en massa choklad. Och varit allt för lat för att ägna mig åt någon regelbunden träning.

Nåja, nog om detta, det var bara lite bakgrundsinfo för att presentera mitt senaste projekt: LCHF-metoden. Inspirationen hittade jag här. Och där kan ni även läsa om teorin bakom, för den tänker jag inte ge mig in på här. Övertygelsen (jag har nämligen ihärdigt dissat GI-hypen) kom ifrån min vän Maja. Jag testade i förra veckan och gick ner 2 kg, så nu handlar det väl om hur länge jag pallar att hålla mig till det här. Uppdatering följer. För Majas skull, och för er andra som känner för att hänga på. Här kommer lite middagstips:

Biff och gratinerad blomkål
Biff gör jag med köttfärs, vitlök, kryddor, ägg och en skvätt krossade linfrön. Funkar utmärkt att fylla med ost också, det gjorde jag igår.
Blomkålen skar jag i bitar, öste på en skvätt grädde och skivade en massa ost på. In i ugnen, typ 200 grader och ungefär så länge som det tar att laga biffarna. Funkar även på broccoli.

Thaikyckling med spenatomelett
Strimlad kyckling med valfritt antal grönsaker i stekpanna. På med kokosmjölk och grön curry.
Omelett med lite vispgrädde, lite hackad purjolök och en massa färsk bladspenat. Jag stekte den tjock, i liten panna med lock, länge på mittenvärme.

Chilli con carne
Funkar ju finfint utan ris eller bröd. Jag gjorde en fetaostsallad till, det gick utmärkt.
Köttfärs, färsk chilli, tomat på burk, lök, paprika och soyabönor (de har minst antal kolhydrater).

Grilltips
Köttet kan man ju käka som alla andra, men här är två tips att ersätta potatisen med:
Zucchini-skivor skurna på längden med halloumiost var hur gott som helst.
Fyllda paprikor (gjorde dom i ugnen igår) skurna i halvor och fyllda med hackad lök, fint tärnad zucchini och massor av ost.

Japp, det var veckans mattips! Denna veckan ska jag testa pyttipanna utan potatis, strimlad zucchini istället för pasta, blomkålsmos - och man får äta massor av Flygande Jakob utan skuldkänslor. Och sen får vi se hur det går...

Biffen och griseknoen

Jag har börjat drömma om ett hus på landet. Jag har blivit gammal. Jag har i flera år älskat min lägenhet på Möllan passionerat, tyckt att ljuden från gatan är charmiga och att utsikten över parken är värd guld. Men nu är jag trött på att det alltid är oväsen, att jag ofrivilligt hör alla parkens konserter, jag våndas över tanken på att Möllevångsfestivalen snart är här och därmed techno-scenen utanför mitt fönster. Jag tycker inte att gubbarna på svartklubben är charmiga och inte heller skalbaggarna som bor mellan golvplankorna i köket. Och nu när Bonus-sonen bor här varannan vecka börjar det kännas trångt.

Min vän Elle, som har två barn, är också trött på stan. På landet kan man skicka ut ungarna och så får dom klara sig själva. Här får man rusta dom med hjälm, pepparspray och larm innan man skickar ut dom. Så nu har vi kommit överens om att hitta en by i närheten av Malmö där vi kan köpa varsitt hus. (I planen ingår även att alla våra vänner köper varsitt hus tills vi har tagit över hela byn och så kan vi starta en sekt och jag har redan frivilliganmält mig att bli sektledare, men vi kan ju ta ett steg i taget.)

Jag har en specifik bild framför mig: Ett stort äppelträd och under det trädgårdsmöbler med en hammock, en rosa-blommig vaxduk på bordet och ett kakfat på fot fyllt med kanelbullar. Vem som bakat bullarna har jag ingen aning om, men det är definitivt inte jag. Jag ligger i hammocken och löser korsord.

Men så kommer Biffen med en massa egna idéer om hur det ska bli när vi flyttar till landet. Som att vi ska ha en gris. En gris!? Dom är gulliga när dom är små, visst, men sen blir dom gigantiska, argsinta, smutsiga monster som rullar sig i sitt eget bajs. Glöm det. Biffen ska döpa grisen till Noel eftersom den ska slaktas till julen säger han. Och så ska den gå runt lös i våran trädgård. Bajsa på min hammock och gnaga på mitt äppelträd, nä du!

Men köttet blir ju så rättvisemärkt som det bara går, menar Biffen. Så jag föreslår att vi istället beger oss till bonden 2 km bort som har ett tiotal grisar och köper kött av honom.
- Men då kan jag ju ha Noel inneboende hos honom? undrar Biffen hoppfullt.
- Det går bra älskling, svarar jag. Så kan du och barnen hälsa på honom där.
- Får jag ta hem honom på helgen?
- Nej!
- Nähä.

Bergakungens kandidat

Nu har jag funderat färdigt. Efter alla genomgångar konstaterade jag att valet för mig stod mellan Miljöpartiet och Vänstern.

Sverigedemokraterna är ju dissade av självklara skäl, Junilistan verkar inte vilja något annat än att lägga en tegelsten på nej-knappen och Piratpartiet har en alldeles för endimensionell inställning till upphovsrätten, plus att jag inte kan lägga min röst på ett parti när jag inte har en aning om vad de tycker i alla andra frågor. Högerblocket lockar mig inte särskillt. Moderaternas inställning till världen och politiken är långt från min egen, även Kristdemokraternas, Centern vill ju behålla de jäkla jordbruksstöden och Folkpartiet... Jo, jag hade nog kunnat tänka mig att rösta på Marit. Men de är för kärnkraft (bygg FLER kärnkraftverk i Sverige, hallå?), vill ha ett FBI och säger inte ett ord om arbetsrätten.

Vänstern får ett stort plus för att de vill tillåta fildelning och Miljöpartiets åsikter sitter jag och nickar i takt med att jag läser dom. Så idag när jag gick igenom kandidaterna hittade jag henne. Kvinna, såklart, för vem vill se fler män i EU-parlamentet? Och hon sätter de två (enligt mig) viktigaste EU-frågorna i fokus: klimat/miljö och migration/asylrätt. Hon heter Bodil Ceballos och ni hittar henne här: bodilceballos.wordpress.com

Ett-kryss-två: Centern

Och nu har vi kommit till det sista partiet i min lista. Hoppas ni, mina kära vänner, har blivit hjälpta av att själva slippa gå igenom alla partiers manifest. Och att Du har hittat det parti som passar just Dig. Personligen var jag relativt tvärsäker innan jag satte igång det här på att jag skulle rösta på Miljöpartiet, men nu svajar jag lite. Jag tänker läsa igenom mina egna texter en gång till innan jag bestämmer mig och jag lovar att sedan berätta vilken lapp jag stoppade i urnan på söndagen.

Centern säger sig vara rätt val för alla optimister. Och manifestet har mycket riktigt en ton som genast framkallar bilden av en äppelkindad Maud som i rask takt, med den där blandningen av ilska och leende, berättar för oss vad som är det förståndigaste valet. Nåja, detta vill Centern:

- Verka för en gemensam, sammanhållen miljöpolitik, införa en miniminivå på koldioxidskatt samt ge unionen ökad styrka att bekämpa miljöbrott och främja efterlevnaden av miljöreglerna.

- Minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent till år 2020. Fram för ett fossilfritt Europa och driv igenom ett klimatavtal i Köpenhamn i december 2009.

- Försäkra oss om säkra och sunda livsmedel, utan rester av antibiotika och andra onödiga tillsatser.

- Förbättra djurskyddet och skärpa reglerna för djurtransporter.

- Skapa ett hållbart transportsystem.

- Verka för "ett konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk som präglas av ökad miljöhänsyn, biologisk mångfald, öppna landskap och hållbar produktion." Innebär det att Centern är det enda parti som faktiskt vill behålla jordbrukstöden? "Ge jordbruket i EU ett uppdrag att medverka till energiomställningen" säger dom också.

- Att EU ska "ta sitt ansvar för att Östersjön ska förbli ett levande och resursrikt hav med god vattenkvalitet." Genom tydliga och gemensamma regelverk. Och en ny gemensam fiskepolitik.

- Ge EU möjlighet att utfärda företagsböter vid brott mot miljölagstiftningen och inrätta en europeisk miljödomstol.

- Stoppa flytten mellan Bryssel och Strasbourg. (*gäsp*)

- Verka för frihandel och öppna gränser, såklart. "Försvara den fria rörligheten i EU också inom tjänsteområdet."

- Förbättra villkoren för småföretagen så att de kan skapa nya jobb i Europa. Men jag vet inte riktigt hur... Fler kvinnor som företagare(!) säger dom också. Jo, och: Minska regelkrånglet för företagen med 40 procent.

- Låta patienterna få välja vård inom EU.

- Stärka integritetsskyddet, genom att bland annat inrätta en integritetsombudsman.

Centern nämner "mänskliga fri- och rättigheter och allas lika värde, oavsett kön, hudfärg, religion, ålder och sexuell läggning". Jag som då är lite arbetsskadad frågar mig genast varför inte funktionshinder var inkluderat bland kategorierna? Nåja, vidare vill Centern:

- Införa gemensamma minimistraff för människohandel och annan grov organiserad brottslighet.

- Stärka samarbetet mellan brottsförebyggande och polismyndigheterna inom EU. Inte ett ord om nåt som liknar FBI.

- Fri abort i alla EUs länder.

- Stärk rättigheter för kvinnor och HBT-personer.

- Arbeta för en gemensam, generös och human flykting- och asylpolitik, samt öka arbetskraftsinvandringen.

Centerpartiet anser också att "en fortsatt utvidgning är en naturlig del i unionens utveckling."

- "Stärk EU som garant för freden i Europa" genom att: stärka EUs krishanteringsförmåga och låta EU "tala med en röst" i utrikes- och säkerhetspolitiken (avskaffa vetorätten!).

- Välkomna nya medlemsländer i EU. De uttalar sig inte specifikt om Turkiet, som en del partier har gjort.

- "Utveckla och förstärk den transatlantiska länken." Bli polare med USA, enklare uttryckt.

Inget om nån EU-armé och inget om Lissabon-fördraget. Mer demokrati och mindre byråkrati har de dock påpekat. Jaha, that's it! Vi ses på söndag.

Ett-kryss-två: Miljöpartiet

Jaha, här kommer russinen från Miljöpartiet, en dag försent. Jag var på resande fot under gårdagen och lyckades inte komma åt att koppla upp mig. Därför blir det dubbel upplaga idag och Centern kommer (förhoppningsvis) senare under kvällen.

Miljöpartiet talar såklart om en "grön politik" i alla frågor och ställer miljökraven högst. De är i grunden EU-kritiska, tycker att EU ska ha mindre makt, lägga sig i färre saker och inte sätta upp murar mot resten av världen. "Miljöpartiet vill att EU ska ha betydligt mindre makt på de flesta områden, men vi anser också att det finns områden där EU bör få större möjligheter att agera, framför allt i gränsöverskridande miljöfrågor." Inga överraskningar här inte. Men de har gott om konkreta förslag i sitt manifest:

- De mål EU idag har satt upp för att minska koldioxidutsläppen tycker Miljöpartiet inte är tillräckliga. De tycker också att EU prioriterar ökad tillväxt och handel, till nackdel för klimatarbetet. Minska utsläppen med 80 procent till 2020! Och mer resurser till framtagandet av ny teknik.

- Satsa på förnybara energikällor och energieffektivitet. Bort med kärnkraft och fossila bränslen.

- Bygg ut och standardisera järnvägsnäten och biljettsystemen för tåg inom EU.

- Ägna jordbrukspolitiken till att gå i ekologisk riktning.

- Förbättra djurtransporterna och djurhållningen.

- Minska klimatpåverkan från jordbruk och livsmedel, till exempel genom att begränsa konsumtionen av kött i EU. Vaddå? Endast en gris per år och familj eller?

- Angående fiskepolitiken vill man göra förändringar så att fisket anpassas till arternas och ekosystemens fortlevnad. "Enskilda länder i EU ska också ha rätt att införa fiskestopp eller ha lägre kvoter av tillåten fångst än de EU fastställer."

- "EU:s princip om fri rörlighet för varor är ofta ett hinder för en aktiv miljöpolitik. Vi kräver att det skapas en verklig miljögaranti i EU så att enskilda medlemsländer får rätt att gå före andra EU-länder genom att ställa strängare miljökrav än EU-lagstiftningen gör."

- Hälsa och ekologisk produktion ska främjas i matpolitiken och länderna ska ha rätt att ställa högre krav än vad EU beslutat. "Tillsatser som är skadliga, eller bedöms som tveksamma ur miljö- och hälsosynpunkt, samt genetiskt modifierade organismer (GMO) ska inte få användas." Tydlig innehållsförteckning.

Miljöpartiet vill även:

- Att man inför ett moratorium mot prospektering efter oexploaterade olje-, kol- och naturgaskällor.

- Att EU:s miniminivåer för miljöskatter och miljöavgifter höjs och att skatterna hanteras av medlemsstaterna.

- Att varje enskilt land ska ta hand om sitt egenproducerade kärnavfall.

- Att en flygskatt införs i EU samt att EU verkar för en global skatt på flygbränsle.

- Att EU:s kemikaliepolitik ytterligare ska skärpas och även omfatta utsläpp till vatten av kemikalierester och medicinrester.
"I ett EU där Italien tar fingeravtryck på romer, Polen förbjuder homosexuella att demonstrera och Lettland diskriminerar sin ryska minoritet, vill vi ha ett EU som står upp för mänskliga rättigheter. En av EU:s prioriterade uppgifter måste vara att garantera alla människors grundläggande rättigheter." Angående demokrati och diskriminering säger man även:

- Miljöpartiet ser positivt på en utvidgning av EU till att omfatta fler länder, inte minst Turkiet, men de måste uppfylla krav på demokrati och mänskliga rättigheter.

- Varannan damernas (könskvotering) bör gälla på alla toppositioner i EU.

- De vill "att Sverige ska prioritera arbetet för full delaktighet, tillgänglighet och rörelsefrihet för alla människor inom EU, särskilt för dem med funktionsnedsättning."

- För er som känner Miljöpartiet, så vet ni att dom gillar folkomröstningar och tycker att det är det mest demokratiska sättet att styra ett land. Personligen tror jag att för många folkomröstningar bara vattnar ut intresset för att gå och rösta. Kolla bara vad svårt det är att få svenskarna att engagera sig i det här valet. Fast o andra sidan skulle jag personligen gilla att kunna rösta i de olika frågorna, utan att behöva engagera mig i något parti och bli folkvald politiker. Nåja, i europapolitiken vill Miljöpartiet "att alla fördragsändringar ska underställas folkomröstningar i Sverige". Fördragsändringar är typ som europeiska lagändringar. Alltså skulle vi folkomrösta om en hel del av det som partierna går till val på; typ EU-FBI, nedladdningsförbud, EU-armé, miljöskatter... ja, ni fattar.

- Lite på samma linje som ovan så tycker Miljöpartiet att den svenska folkomröstningen om EMU ska respekteras. (Borde inte det vara självklart egentligen?) "Vi förespråkar att Sverige ska stå fritt från EMU och inte införa euro."

- Miljöpartiet vill verka för en europeisk version av den svenska arbetsmarknadsmodellen. "Det är uppenbart att den svenska modellen med kollektivavtal får allt svårare att passa in i EU:s övergripande krav på fri rörlighet för tjänster. Frågan ställdes på sin spets i den uppmärksammade Laval-domen december 2007. Det stod då klart att rätten att vidta fackliga rättigheter kan underkastas vissa begränsningar, såsom EU:s krav på fri rörlighet för tjänster. Miljöpartiet anser att utländska företag som verkar i Sverige ska följa samma regler som svenska företag."
Miljöpartiet vill som sagt att mindre makt ska ges till EU, men så här tycker de angående vara eller icke-vara bland några av EUs lagar och förslag:

- Angående Internet kontra övervakningssamhälle säger man att Miljöpartiet kommer att motarbeta varje förslag i EU som hotar integriteten.

- Höj minimiskatterna på alkohol och tobak och sänk de tillåtna införselkvoterna mellan länderna.

- Rätten till fri abort borde föras in i EU:s rättighetsstadga.

- Förbjud barnaga i alla länder.

- Miljöpartiet tycker att den svenska sexköpslagstiftningen har varit framgångsrik och borde utökas till resten av EU.

- Skärp reglerna för reklam riktad till barn.

- Miljöpartiet anser att varje land i EU självt ska förfoga över sitt försvar. "Därefter kan länderna ställa sina kapaciteter till FN:s förfogande." Nej till NATO och EU-armé alltså.

Miljöpartiet anser att "EU:s styrelseskick har en rad brister som ökar maktkoncentrationen och försvårar det folkliga inflytandet. Ett grundläggande fel är att fördragen, som bara borde ange spelreglerna för beslutsfattandet, också i stor utsträckning anger vilken politik som ska föras. Ett annat allvarligt problem är att lagstiftningsmakten delas mellan det folkvalda EU-parlamentet, regeringarnas representanter i ministerrådet, och EU-kommissionen. Ytterligare ett demokratiproblem är att EG-domstolen, enligt fördragen, ska verka för ytterligare integration i sitt uppdrag när de tolkar EG-rätten." Och detta är därför de ändringar de vill göra:

- De grundläggande fördragen måste inriktas på hur beslut ska fattas, och inte på vilken politik som ska föras.

- Offentlighetsprincip och meddelarskydd enligt den svenska modellen bör införas i EU. Med tillgång till handlingarna på alla språk.

- EU-kommissionen bör omvandlas till ett rent administrativt och utredande organ, som arbetar på uppdrag av EU-parlamentet och ministerrådet.

- Att EU får fatta överstatliga majoritetsbeslut endast i fråga om att minska gränsöverskridande miljöproblem, inklusive klimatkrisen, och för att skydda hotade arter och biotoper, samt stärka mänskliga rättigheter.

- De ekonomiska stöden till jordbruket, strukturfonder, sammanhållningsfonden och olika regionalpolitiska stöd ska begränsas. EU:s totala budget ska minska.

- Stoppa flyttandet mellan Bryssel - Strasbourg. Det tycker tydligen alla, men det är väl egentligen logiskt. Varför lägga dyra pengar på att flytta gubbarna och tanterna mellan två ställen?

- Angående det berömda Lissabonfördraget säger man: "Lissabonfördraget kan ge EU mer makt inom ett 60-tal nya politiska områden. Det innebär att EU kan få både en president och en utrikesminister, att små medlemsländer kan få mindre politiskt inflytande både i ministerrådet och genom att inte garanteras en EU-kommissionär. Lissabonfördraget ökar också takten på EU:s militarisering och innebär strängare asylregler som befäster EU som en fästning mot övriga världen. Samtidigt har förbättringar på miljö- och klimatområdet i princip totalt uteblivit. Miljöpartiet har därför aktivt motarbetat fördraget och krävt att en folkomröstning ska hållas om det." I grunden ganska neggiga mot det alltså. Och här kommer vi även till knutpunkten angående folkomröstningar - hur lång kö tror ni det skulle bli till vallokalen om vi skulle folkomrösta om Lissabonfördraget? Tja, du behöver nog inte ha med dig varken sovsäck eller liggunderlag.

Miljöpartiet vill också:

- Att EU:s länder utvecklar en human asyl- och migrationspolitik.

- Att Schengenområdet ersätts med överenskommelser som garanterar fri rörlighet för alla människor inom EU och också underlättar för människor utanför EU att resa in i unionen.

- Att alla barns rättigheter stärks, så att barn utan papper får tillgång till utbildning och sjukvård samt att barn inte sätts i förvar på grund av deras flykting- eller invandringsstatus.

- Att EU:s medlemsländer inför en s.k. Tobinskatt, dvs. en skatt på valutatransaktioner, som dels kan bidra till bättre valutastabilitet och dels kan användas för att förbättra situationen för människor i fattiga länder.

- Att alla atomvapen inom EU förbjuds inom tio år.
Give peace a chance liksom. Nu är det bara Centern kvar - jag kollar på dom imorron.

Ett-kryss-två: Moderaterna

Moderaterna frontar med att EU ska ta ett större ansvar för den ekonomiska krisen (jojo, kan tänka mig att pappa Reinfeldt gärna tar emot hjälp på den fronten) och såklart, klimatet. Däremot vill Moderaterna INTE att EU ska reglera vår arbetsmarknad, ha egen beskattningsrätt eller bestämma över skogar och jaktregler. Bort med byråkratin och Moderaterna vill "säkerställa att EU lägger kraft på rätt saker". Vad är rätt saker då? Jo:

- Vi ska skapa fler (välbetalda) jobb och konkurrera med Kina, Indien och USA "med hög kunskapsnivå, fri rörlighet och välutvecklade företag i konkurrenskraftiga branscher." OK.

- Man ställer sig positiva till Euron och vill utreda de politiska och ekonomiska konsekvenserna av att Sverige står utanför det samarbetet.

För att ta oss alla ur den ekonomiska krisen vill Moderaterna:

- Skapa en europeisk strategi för att förhindra massarbetslöshet och möjliggöra fler och nya jobb. "Öppna marknader, trygghet i omställning och bättre möjligheter för små företag att växa".

- Att en europeisk finansinspektion bildas.

- Att man "värnar den fria rörligheten inom EU". De skriver inte vad det är som ska röra sig, men det kan ni nog gissa. Ungefär.

- Införa en europeisk forskningspeng. "Detta innebär att forskningsresurser från EU ska kunna följa med forskaren och inte vara bundna till ett visst universitet."

Och angående klimathotet vill man:

- Att Sverige (liksom nu) fortsätter att gå i täten och visa var skåpet ska stå.

- Bryta medlemsstaternas beroende av fossila bränslen. De säger inget alls om kärnkraften.

- Ha tydliga krav på utsläppsbegränsningar för tunga vägtransporter, personbilar, flyget och sjöfarten.

- Avskaffa dagens jordbrukssubventioner (surprise!!) och satsa resurserna på bättre djurhållning.

- Verka för säkrare mat med tydliga och rättvisande innehållsförteckningar.

- Införa en ny gemensam förvaltningsstrategi för Östersjön, med säkrare sjöfart, bättre havsmiljö och "individuellt överförbara fiskekvoter". Nu är inte jag särskillt insatt i just fiskefrågan, men vad fan betyder "inidividuellt överförbara"? Att man kan sälja sina kvoter till nån annan?

För att värna rättsäkerheten och motverka brottsligheten vill Moderaterna:

- Ha ett gränsöverskridande rättsligt samarbete, mellan polis och andra myndigheter i de olika länderna. De påpekar dock att detta är en balansgång med den personliga integriteten. Man tycker att Lissabonfördraget ger EU större möjligheter till brottsbekäpning och längre ner kommer fler kommentarer om Lissabonfördragets förträffliga sidor.

- Stärka Europol. Vilket KAN betyda att man gillar tanken på det som vissa andra kallat "Europeiskt FBI"?

- Införa nolltolerans mot narkotika i hela Europa.

- "I frågan om upphovsrätt vill vi ha en rimlig balans mellan skyddet för upphovsmännens egendom och den personliga integriteten. Det ska inte vara möjligt för det offentliga att stänga av människor från Internet utan domstolsprövning."

Och vidare vill dom också:

- Förbättra "möjligheter att förebygga och hantera konflikter". De ger här inga konkreta förslag, vilket tvingas mig att analysera om formuleringen som: Ja till en EU-armé/NATO.

- Att EUs bistånd används där det kan bidra till "demokrati, tillväxt och hållbar utveckling".

- Utveckla en europeisk migrationspolitik, så att EU kan ta emot fler flyktingar, samt arbeta för mer arbetskraftsinvandring.

- Skaffa ett globalt frihandelsavtal. Vilket de tycks tro vara svaret på allt.

- Fler länder i EU!

- Avskaffa regionalstöden och minska Sveriges medlemsavgift. Känns lite som "minska skatterna och avskaffa Akassan".

Och så ett par kommentarer som de flesta har: om att de vill värna jämställdheten, se till att man kan söka vård inom hela EU och ha en större transparens inom parlamentet.

Nu har jag ju stoppat in lite kommentarer här och där om hur själva valmanifesten är upplagda; tonen, längden, osv. Men om jag hittills skulle recensera själva manifesten, och inte deras innehåll, så måste jag säga att Moderaterna hade det hittills mest svårtydda. De lindar gärna in saker i komplicerade formuleringar med ord som kräver att du har SAOL lätt tillhands. Deras nemisis Socialdemokraterna däremot är inte svårbegripliga, men de är inte heller särskillt konkreta. Vinnare (nu har vi ju två kvar i och för sig) är Folkpartiet; grundliga, detaljerade, konkreta. Jämförelsevis. Och tja, nu är det bara MP och C kvar, så imorron läser jag igenom Miljöpartiet!

Ett-kryss-två: Socialdemokraterna

Sossarna vill satsa på jobb. Nya jobb, gröna jobb, trygga jobb, ungdomsjobb, jobbavtal, jobben först. Inte helt oväntat vid det här laget vill de även avskaffa jordbruksstöden (inga bonde-jobb?) men nu ska vi kolla vad dom vill göra med pengarna...

Jo, pengarna ska såklart gå till att skapa fler JOBB! Genom att investera i utbildning, forskning och infrastruktur. Sossarna vill även:

- Förankra den svenska kollektivavtalsmodellen i Europa. "Lika lön för lika arbete ska gälla i alla EUs länder." Jo, det tycker jag också.

- Låta Sverige konkurrera med kunskap och investeringar i "framtidens jobb". Framtidens jobb är inte definierade i manifestet (med undantag för då man syftar till nya jobb som har med en förbättring av miljön att göra), men vi kan verkligen ana hur deras valstrategi kommer att se ut när det är "internval" nästa år.

- Halvera ungdomsarbetslösheten senast till 2015 bland unga som inte studerar. Framgår inte hur.

- Utveckla ett utbytesprogram för vuxenutbildning i EU.

- Förbättra förutsättningarna för Europas småföretag. "Vi vill driva på för att EU ska ta större hänsyn till företagens vardag genom enklare, färre och tydligare regler."

- Och som sagt: skapa nya jobb genom att satsa på klimatet! Två flugor i en smäll liksom. "Vi vill att EU ska investera i förnybar energi, minskade utsläpp och ett modernt europeiskt tågnät."

Så förutom JOBBEN handlar Socialdemokraternas valmanifest mycket om MILJÖN och en EU-gemensam klimatpolitik:

- Tydlig ursprungsmärkning och klimatmärkning för livsmedel.

- Låt Sverige ta täten och minska klimatutsläppen med 40 procent genom aktiva åtgärder i Sverige.

- Alla länder i EU bör införa en skatt på koldioxid.

- Låt EUs regionalfonder och strukturfonder ge stöd till klimat- och miljövänliga bostäder.

- Säg nej till gasledningen genom Östersjön. "EU ska inte planera för nya olje- och fossilgasledningar."

- Investera i tågtrafik.

- Stoppa utfisket av världshaven och fortsätt att skapa EU-direktiv om Östersjön.

- Öka andelen ekologiskt producerad mat.

Men förutom de två huvudområdena hittar man en del andra konkreta punkter:

- Hur skola, barnomsorg och övrig välfärd ska utvecklas ska avgöras i Sverige, inte i EU.

- Angående internet talar man om att värna integriteten, men försvåra illegal fildelning: "Vi vill både stärka den personliga integriteten och skydda upphovsrättsinnehavarna bland annat genom att försvåra illegal fildelning i kommersiell skala." och "Införa en integritetsombudsman i EU för att bevaka de medborgerliga fri- och rättigheterna – speciellt på internet."

- Sossarna vill stärka kampen mot organiserad brottslighet och "inrätta ett nationellt FBI i Sverige som effektivare kan samordna brottsbekämpning med EU". Ojdå. Sossarna och Folkis är inte milsvida ifrån varandra, vad säger Coachen om det? 

- Skapa en ny Lissabonstrategi!

- Stoppa flytten mellan Bryssel och Strasbourg. Dom också.

- Inrätta en Finansinspektion i EU och införa gemensamma regler för finansmarknaden.

- Man påpekar även att man vill driva en offensiv jämställdhetspolitik i Europa. Men det har de flesta andra partier sagt, även om jag inte alltid nämnt det. Ja, inte Sverigedemokraterna då. Inte Piratpartiet heller.

- Låta fler europeiska länder ges möjlighet att bli en del av gemenskapen.

Tja, gick ju snabbare att browsa sig igenom sossarnas valprogram än Folkpartiets. Imorron kollar jag på Moderaterna.

Ett-kryss-två: Folkpartiet

Jag får ju villigt erkänna att jag är en vänsterblocksmänniska. Mina ideologiska åsikter svänger oftast åt vänster, om jag ska erkänna mig till någon form av -ism så är det socialism, men med ett stänk av liberalism då och då. Det innebär inte att jag, mina kära vänner, försöker att böja er åt ett eller annat håll med min lilla valblogg, nej här slängs det kängor och beröm åt både höger och vänster. (Okej jag dissade ju SD rätt hårt, men det finns ideologi och så finns det idioti.) Folkpartiet har tidigare varit det enda av högerblockspartierna som har lockat mig. Just liberalismen kan jag hajja liksom - frihet åt människan att själv välja i både stort och smått. Men de senaste åren har jag inte sett ett spår av liberalism hos Folkis - med sitt snack om svensktester, kulturell kanon och spöstraff i skolan har de stundom mest låtit som Sverigedemokraterna. Skolminister Björklund har jag inte mycket till övers för (vilket jag även bloggat om tidigare). Men hur förhåller de sig till EU?

De flesta har väl sett reklamfilmerna med Marit Paulsen? Jag har hört flera personer, av olika politisk ställning, som känner förtroende för Marit och hennes husvagn. Till och med jag faller när hon säger "jordbruksutskottet, det är tråkigt. Men jag är en tråkig kärring. Så jag kan tänka mig att sätta mig i det utskottet. Och sitta där tills dom är färdiga". Så, alla ni som röstar på Marit, detta är vad ni får:

Fp har fem huvudpunkter som jag börjar med att sammanfatta genom att ta bort alla finord:
- Satsa på kärnkraft och förnyelsebar energi.
- Skapa ett europeiskt FBI som tar krafttag mot människohandel, terrorism och organiserad brottslighet.
- Samma höga krav på bra varuinformation och märkning ska uppfyllas i hela EU.
- Ja till euron.
- Avskaffa jordbruksstödet och reformera regionalpolitiken.

FBI? Låter läskigt, tycker jag. Jag dyker ner i deras valprogram och hittar även:

- Alla patienter ska ha rätt att söka planerad vård i andra EU-länder, utan förhandsbesked.

- EU-medborgare ska kunna resa mellan alla medlemsländer, även med flyg, utan att visa pass.

- Begränsa djurtransporterna inom EU till maximalt åtta timmar.

- Låt traditionella matvaror, som exempelvis surströmmingen, framställas på sedvanligt sätt – även om det inte följer EU:s övriga regelverk.

- Sänk införelsekvoterna för alkohol och tobak.

- Inför ett särskilt klimatstöd i EU:s biståndsinsatser till uländer.

- Anslå medel för investeringar i klimatvänliga transporter, som järnvägsförbindelser, samt infrastruktur och gemensamma standarder för elbilar.

- Bygg ihop elnäten i Europa och inför regler som stärker el-konkurrensen.

- Bygg fler kärnkraftverk i Sverige.

- Minska anslagen till regionalstöd, och koncentrera stöden framför allt till de fattigaste regionerna i de nya medlemsländerna. Regionalpolitikens regeldjungel bör förenklas (hear, hear!).

- En europeisk finansinspektion, med rätt att utöva tillsyn över banker och finansinstitut med verksamhet i flera EU-länder.

- Inför ett europeiskt studentvisum inom Schengen, som underlättar för studenter att plugga var dom vill.

- Inför en tuff anti-diskrimineringslag i hela Europa.

- Nolltolerans mot barnaga.

- En offensiv, europeisk handikappolitik som sätter tillgänglighet och delaktighet inom alla samhällsområden främst.

- Samkönade par i äktenskap och partnerskap och deras barn ska erkännas som familj i alla medlemsländer när de flyttar inom EU.

- Samma regler för asyl och krav på en rättssäker asylprocess och flyktingmottagning ska gälla i alla EU-länder.

- Sverige ska arbeta för att EU-länderna i större utsträckning tar emot kvotflyktingar.

- Den som lever som papperslös utan uppehållstillstånd inom EU ska ha rätt till skolgång och sjukvård som inte kan anstå, utan risk för repressalier.

- Fortsatt utvidgning av EU: Turkiet ska vara välkommet som EU-medlem när unionens krav på demokrati, mänskliga rättigheter och marknadsekonomi är uppfyllda. Ukraina, Moldavien, Georgien och andra länder i Östeuropa som har långt kvar till EU-medlemskap ska erbjudas ett partnerskap med frihandel, avtal om studentutbyte, och stöd till att bygga upp demokratiska institutioner, kamp mot människohandel och åtgärder mot korruption.

- Slopa jordbruksstödet. En del av jordbruksbudgeten bör föras över till insatser för miljöskydd och biologisk mångfald.

- Avskaffa alla EU:s tullar och importkvoter på industrivaror omgående.

- EU:s biståndspolitik ska reformeras, så att demokrati blir det övergripande målet för biståndet.

- EU:s utrikespolitik ska ledas av klara demokratiska värderingar. Demokratirörelser i diktaturregimer som exempelvis Kuba, Vitryssland, Burma, Eritrea och Zimbabwe ska få aktivt stöd av EU, såväl ekonomiskt som möjligheter att utnyttja resurser på EU:s ambassader.

- EU ska ges en egen budget för civil och militär krishantering. Ja till Nato!

- Ja till Lissabonfördraget.

- Stoppa flytten mellan Bryssel och Strasbourg.

- Stärk offentlighetsprincipen i EU.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att Fp har det hittills matigaste EU-manifestet. Det känns som om Marit vet vad hon snackar om, helt enkelt. De konkreta punkterna är hur många som helst, till skillnad från tidigare nämnda småpartier. Men de har flera punkter som jag personligen inte tror på (utbyggnad av kärnkraften och ja till Euron till exempel) och mitt största no-no är ett "Europeiskt FBI". Man tänker sig en utveckling av Europol, som har det yttersta ansvaret för brottsutredningar där flera länder är inblandade, en europeisk datatillsynsman, en europeisk åklagarmyndighet med rätt att bedriva förundersökningar och beordra spaning och tillslag i flera länder samtidigt och en europeisk polisstyrka med operativa befogenheter. Tja, vad tycker du? Imorron tror jag det är dags för sossarna...

Ett-kryss-två: Kristdemokraterna

Kristdemokraternas valslogan är "ett tryggt Europa". Det är väl inte så förvånande eftersom Kd bygger hela sin image på just trygghet. Inte minst för BARNEN. Och PENSIONÄRERNA. En trygg familj, mamma och pappa, fredagsmys liksom. Och mycket riktigt hinner jag bara till sjätte raden innan jag läser: "Ett samarbete som fokuserar på hur alla människor ska kunna få ett bättre liv. Hur våra BARN ska gå en ljus framtid till mötes." Tja, sammanfattningsvis så är de i alla fall EU-positiva och vill att EUs medlemsstater tar ett gemensamt ansvar för varandra, för miljön, rättstryggheten, välfärden, TRYGGHETEN. Fint.

Enligt deras valmanifest vill Kristdemokraterna:

- Att EU ska avsätta mer pengar ur budgeten för att motverka klimathotet. Och en ny budgetpost för särskilda insatser i u-länder. Vill skärpa reglerna för maxutsläpp för nya bilar och skapa särskilda korridorer för godstransporter med järnväg.

- Rädda Östersjön genom att förbjuda transport av olja i enkelskroviga tankfartyg, höja bötesbeloppet för oljeutsläpp och öka möjligheten att spåra varifrån ett oljeutsläpp kommer, till exempel genom DNA-märkning. Hindra utfiskningen genom att ersätta kvotsystemet med individuella fiskerätter och förbjuda fosfater i tvätt- och diskmedel.

- Att EU ska ta en mer aktiv roll för att lösa den ekonomiska krisen genom att: Inrätta en europeisk finansinspektion (en gemensam tillsynsfunktion av de finansiella marknaderna, en europeisk värdekommission (där näringsliv, politik och organisationer diskuterar fram åtgärder som förbättrar den etiska grunden för verksamheter inom olika samhällssektorer) och skapa ett bedrägeriråd i varje medlemsland. OCH: *tadaamm* minska jordbrukssubventionerna! Det vill ju Vänstern också, men de vill lägga pengarna på att rusta upp sjukvård och annan offentlig verksamhet, emedan Kd vill "öka satsningen på forskning, miljöåtgärder och fattigdomsbekämpning" samt "öka insatserna för att bekämpa ekonomisk brottslighet och finansiering av terrorism". Ska vi tolka det som att Kd är FÖR en EU-armé?

- Värna den svenska kollektivavtalsmodellen. Hoppsan.

- Lägga större resurser på att stoppa människohandel och prostitutionsmarknaden. Av denna anledning utöka samarbetet mellan EU-staternas polis, åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter. Skapa vittnesskyddsprogram i EU-länderna för människohandlarnas offer. Och exportera den svenska sexköpslagen som innebär att sexköp kriminaliseras.

- Att rättsäkerhet, korta prövotider och barnperspektivet ska prägla asyl- och migrationspolitiken. Att papperslösa personer som befinner sig inom EU har rätt till human och rättssäker behandling, samt underlätta arbetskraftsinvandringen till EU-området. Well done! (SD vrider sig i smärta.)

- Förbättra EU:s kapacitet att agera civilt och militärt i konfliktsituationer. Aha - EUarmé!?

- Införa ett tydligt system för livsmedelsmärkning, minska mängden alkohol som fritt får föras över nationsgränserna, höja minimiskatter på alkohol, motverka drogliberaliseringen (med andra ord; beodra Amsterdam att stänga butiken) och införa fritt europeiskt vårdval så att man kan få vård oavsett var i EU man befinner sig.

- Stoppa den dyra flytten mellan Bryssel och Strasbourg – Europaparlamentet ska endast ha en arbetsplats.

- Att Sverige inför Euron. Men det beslutet "måste föregås av en folkomröstning". Jag undrar hur många folkomröstningar det tar innan Sverige rösta ja till Euron? Ska vi ha en om året kanske? Tills svenskarna liksom ger sig och säger "ja, ja, hit med Eurojäveln då!"

Min vän Grannfrun (aka Prinskorvens mamma) beklagade sig över att Folkpartiet låg längst ner på min lista, så därför flyttar jag upp dom: Imorron kollar vi på Folkpartiet!

Ett-kryss-två: Sverigedemokraterna

Sverigedemokraterna är ett parti som på många sätt ger mig rysningar. För ungefär fem år sedan, när de fortfarande hade en partisymbol som stoltserade med att vara nationalistisk (en fackla med en svensk flagga i) och ett partiprogram som var uttalat främlingsfientligt ("Sverigedemokraterna betraktar nationalitetspolitik, biståndspolitik, flyktingpolitik och invandringspolitik som en helhet. Inom detta område finner vi att en alltför stor invandring på ett allvarligt sätt har kommit att hota den svenska nationella identiteten." citat hämtat från hemsidan 2004) rynkade jag mest på näsan och tyckte "dumma nynazister". Men idag, när retoriken är sanerad, loggan är en söt blåsippa och röstantalet för SD ökar, känner jag verkligen hur nationalismens kalla bris börjar närma sig isiga kulingvindar. De etablerade partierna har valt att ignorera, fnysa och inte ta SD på allvar, vilket ju har visat sig inte funka alls. När SDs påståenden står obesvarade så utgår folk ifrån att de är sanna. Och när samhälls-segregationen blir allt mer påtaglig och globaliseringens negativa effekter framhålls konstant så tenderar en massa människor att se det enkla alternativet: vi röstar på ett parti som låtsas att vi kan skruva tillbaka tiden 30 år och så blir nog allt bra.

Så fick jag det sagt. Nu till SDs valmanifest.

Till att börja med är det en massa blaha blaha av den vanliga sorten som SD brukar ägna sig åt. Ni vet, där man säger saker som får den svenska stoltheten över sin egen förträfflighet att jäsa, men som egentligen inte har någon konkret grund att stå på. "Denna samhällsstruktur (den "vi" har byggt upp, menar man här), byggd på en djupt förankrad gemenskap och samhörighet, har utgjort en unik och stabil grogrund där företeelser som demokrati, jämlikhet och allmän välfärd har kunnat växa sig starka. Trots detta finns det idag starka krafter både inom Sverige och i den övriga Europeiska unionen, som mycket målmedvetet arbetar för att avskaffa nationalstaterna och de europeiska folkens självbestämmande." Exakt vilka dessa "starka krafter" är blir dock inte definierat. Om man ser till vad SD brukar skylla saker på så är det ofta sossarna och media (som de anser är sossarnas marionetter). Att det var sossarna som byggde upp välfärden de snackar om, det väljer de oftast att inte nämna. Men lite längre ner får vi ett hett tips om vilka det är som "målmedvetet arbetar för att avskaffa" allt det här vackra "vi" har byggt upp: nämligen turkarna! Hoppsan.

SD har en faiblesse för att använda metaforer som förenklar och talar därför om EU som en familj som man älskar, men att Sverige är ett vuxet barn som inte vill bo kvar hemma och vill stå på egna ben. Som tur är så talar de även klarspråk emellanåt: "Sverigedemokraterna kommer i alla sammanhang att slåss för att föra tillbaka makt från EU till det svenska folket." Låter ju som Junilistan...

Sverigedemokraterna har tio punkter i sitt valprogram, här kommer alla tio i min nedkortade (och kommenterade) version. Väl bekomme!

1. Sverige ut ur EU
Tja, talar ju för sig själv. De vill inte vara med alls. "EU-systemet riskerar att på sikt upplösa den svenska nationen. Det kan Sverigedemokraterna på inga villkor ställa sig bakom" Nä, det kunde man ju ana. Helst av allt vill de nog bygga en fet mur runt hela Sverige. (Med ett litet hål där Norrmännen kan ta sig igenom.)

2. Samarbete ja, union nej
De tycker frihandel är bra och att Europas länder borde samarbeta runt miljö- och brottslighetsfrågorna, men utan "en överstatlig union".

3. Stoppa Lissabonfördraget
Lissabonfördraget nämns av flera partier som ett sätt för EU att få mer makt, inte minst över den internationella lagstiftningen. Junilistan är såklart emot. Vänsterpartiet också. För att få ett grepp om vad det är, kolla här: http://europa.eu/lisbon_treaty/glance/index_sv.htm

4. Nej till lönedumpning
"Anser att EU inte skall ha något inflytande över svensk arbetsmarknad, svensk arbetsmiljö, svenska arbetstidslagar eller svensk lönebildning."

5. En ansvarsfull invandrarpolitik
Sverigedemokraterna anser att invandrarpolitiken är en nationell angelägenhet, som under inga omständigheter får underställas EU. Däremot ser man gärna ett mellanstatligt samarbete för att motverka illegal invandring.

6. Nej till Turkiet i EU
Och här hittar vi en valprogrampunkt som jag inte sett någon annanstans. Inget annat parti har valt att uttala sig om vilka länder som är, eller inte är, välkomna i det europeiska samarbetet. "Turkiet är inte en europeisk nation vare sig geografiskt, kulturellt, språkligt, politiskt eller religiöst." Till att börja med, Turkiet ligger, delvis (precis som Ryssland), geografiskt i Europa. Exakt var gränsen mellan Europa och Asien går finns det dock inga tydliga riktlinjer för. Att det överhuvudtaget skulle finnas några riktlinjer för hur Europas länder ser ut kulturellt, språkligt och religiöst är ju ren och skär bullshit - jag tänker inte ens gå in på det här. Det enda EU kan och bör lägga sig i är landets politiska status. Att deras lagar uppfyller kraven på mänskliga rättigheter. Sverigedemokraterna lägger även fram att Turkiet består till 99% av muslimer och att det är anledning nog att bojkotta dem från EU. (Hörde någon refrängen "I see you true colours shining through" spelas?)

7. Nej till EU-armé

8. Stärkt gränsskydd
"Fram till ett svenskt utträde ur unionen vill vi sverigedemokrater ingående verka för att återupprätta Sveriges gränskontroll mot andra länder i Schengensamarbetet. Vi vill verka för ett undantag liknande det Storbritannien har, vilket i praktiken innebär att passfriheten från övriga EU-området upphör. Dessutom ska efter detta inte Schengenvisa utfärdat i ett annat EU-land gälla inom Sveriges gränser." De vill dessutom ge tullen större befogenheter och resurser.

9. Behåll den svenska kronan

10. Ingen EU-byråkrati i svenska land och vatten
Sverigedemokraterna vill inte att EU lägger sig i svenska lagar kring jakt, fiske, rovdjursstammar, jordbruk och djurrätt.

Är det inte lite spännande hur pass lika Junilistans och Sverigedemokraternas valmanifest är? Imorron tittar vi på om Kristdemokraterna vill vara med i EU.

Ett-kryss-två: Junilistan

"Junilistan är ett tvärpolitiskt alternativ som samlar Sveriges EU-kritiker." De bildades inför EU-parlamentvalet 2004 och säger sig vara en lista, inte ett regelrätt parti. Jag vill minnas det som att de marknadsförde sig som EU-motståndare och att de skulle jobba för ett utträde ur EU, men enligt hemsidan "bildades Junilistan som ett EU-kritiskt alternativ till de partier som ställde upp i valet till EU-parlamentet 2004, partier som antingen var EU-motståndare, eller som okritiskt sa ja till bygget av EU-staten." Tja, det plockade ju in tillräckligt med röster för att ta in dom i parlamentet förra valet, men jag har knappt hört ett pip om dom sen dess. Kanske ger de plats för piraterna denna gången?

Junlistan har ett valprogram med 25 punkter. Här kommer några av russinen:

- Sverige behåller kronan som valuta

- Krafttag mot korruption och bedrägerier inom EU, samt att EU-parlamentarikers fusk ska offentliggöras

- EU ska inte tala med en röst i utrikespolitiska frågor, då det innebär att Sverige kan tvingas acceptera en politik som en majoritet av folket inte stödjer. Vi vill att Sverige ska ha en egen röst i FN och kunna vara en oberoende fredsmäklande kraft i världen.

- EU ska inte vara en militär union. Nej till skapandet av en EU-armé.

- Spelreglerna på den svenska arbetsmarknaden ska bestämmas av Sveriges riksdag och inte av EG-domstolen.

- Kritiska mot att EU-samarbetet används för övervakning och kontroll av medborgarna.

- Den offentlighetsprincip som gäller i Sverige och Finland ska gälla alla EUorgan.

- Junilistan vill halvera EU-avgiften

- EU-parlamentet sammanträder i såväl Bryssel som Strasbourg. "Flyttcirkusen kostar miljardbelopp och leder till miljöutsläpp och extra arbetstid. Detta vill vi stoppa." Anser också att en svensk EU-parlamentariker ska ha samma lön som en svensk riksdagsledamot.

- Junilistan vill att EU arbetar med gränsöverskridande miljöproblem, men motsätter sig en gemensam energipolitik inom EU och tycker inte att EU ska inte styra över svenskt uran.

- Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU ska avskaffas och jordbrukspolitiken åternationaliseras. Samma sak med fiskepolitiken. Och jaktfrågan.

- En medlemsstat i EU ska kunna föra en generös flyktingpolitik om det så önskar. Det ska vara tillåtet för EU:s medlemsländer att återupprätta gränskontrollerna mot andra EU-länder om de anser att det krävs för att stoppa till exempel narkotikahandel, smuggling av alkohol och tobak eller trafficking. Vi säger nej till en gemensam åklagarmyndighet i EU. Vi motsätter oss rätt för utländsk polis att göra tillslag på svenskt territorium.

- Djurtransporterna inom EU måste underkastas strängare lagstiftning och framför allt uppföljande kontroll.

Min sammanfattning av Junilistan blir att de egentligen inte vill att EU ska ha makt eller bestämmanderätt över någonting överhuvudtaget, så om det är din åsikt är de något för dig! Personligen håller jag med om att EUs makt ska minska, inte öka, men om de inte har någon makt alls vad ska vi då ha dom till? Jag tycker till exempel att de gränsöverskridande miljöproblem som nämns ovan är ett område där EU-samarbetet verkligen kan göra nytta, men tror att enda sättet att få det att fungera är att lagstifta om det. På samma sätt som jag önskar att samtliga av EUs länder kan lagstifta om arbetsrätt, offentlighetsprinciper, diskriminering, yttrandefrihet, mänskliga rättigheter... Jaja, eftersom ytterkantspartier fascinerar mig; imorron kollar vi på Sverigedemokraterna!

Ett-kryss-två: Piratpartiet

Årets Joker? Det snackas mycket om Piratpartiet och deras stora chanser att få tillräckligt med röster för att ta sig in i EU (och så småningom även i Riksdagen). Nåja, man kan väl misstänka att det mest är allt hallaballoo runt Pirate Bay-rättegången och det faktum att Piratpartiet får så mycket utrymme i media som gör att deras inträde bland de etablerade partierna känns inte allt för långt borta. Men i sanningens namn så räcker ju sällan rösterna till när det väl gäller, kolla bara på Fi eller Sd - senaste gången en joker verkligen tog sig in i leken var väl Ny Demokrati (*rysning*). Visst, även Miljöpartiet började som ett sånt där en-saks-fråga-parti-som-ingen-egentligen-tar-på-allvar, men så tog det dom också ett tjugotal år att sälla sig till skaran av partier som tas på allvar. Med det perspektivet är Piratpartiet en bebis - och inget som borde få sossar och moderater att bli nervösa.

Nej, men det intressanta är att denna bebis blir en blåslampa i häcken på övriga partier. Frågorna runt upphovsrätt, nedladdning, stora delar av kultur- och underhållningsindustrin, integritet och frihet över Internet, är en nutidsfråga INTE en framtidsfråga och det verkar de flesta politiska partier inte ha fattat. Så nu ska vi se vilka russin Piraterna har att komma med...

"Piratpartiets värdegrund bygger på tre grundläggande värderingar; att den personliga integriteten måste skyddas, att kulturen måste släppas fri och att patent och privata monopol är skadliga för samhället."

Jag börjar med att kolla vad Piratpartiets mål är när det gäller EU och Riksdag.
De eftersträvar inte att sitta med i någon regering, utan hoppas på en vågmästarställning i riksdagen, tillsammans med en regering som "på ett bra sätt driver de frågor vi har i vårt program". De kommer sedan att rösta med den regeringen i alla andra frågor som de inte bryr sig om. De säger inte om de menar höger eller vänster, så med andra ord är de beredda att förhandla med båda blocken och har de riktig tur kanske de hamnar i samma position som Miljöpartiet hade 2002, om ni nu minns det? Men nu återgår vi till EU:

"I europaparlamentet är det partigrupperna som är nyckeln till att få inflytande. När vi väl har tagit plats i parlamentet, kommer vi att diskutera med de grupper som känns relevanta för att avgöra vilken grupp som ligger närmast oss i våra frågor, och gå med i den gruppen. Inne i gruppen kommer vi att göra vårt yttersta för att övertala de andra medlemmarna att ansluta sig till våra ställningstaganden i de frågor som ligger inom vår politiska plattform. I gengäld kommer vi att ta råd av gruppen i alla andra frågor, och rösta med gruppen om vi inte har starka skäl mot. När vi blir kontaktade av lobbyister och andra i frågor som ligger utanför Piratpartiets plattform, kommer vi att hänvisa dem till rätt person i gruppen och uppmana dem att ta upp saken med honom. På så sätt kan vi fokusera på de frågor vi verkligen brinner för."

Jo, på ett sätt är det ju rakryggat av dom att säga rakt ut att de inte kommer att lägga sig i frågor som de inte kan tillräckligt mycket om. Men å andra sidan tycker i alla fall jag att det är jäkligt läskigt med ett parti som ger blanka fan i miljö, sjukvård, skola, försvar, integration, jämställdhet, arbetsrätt och ekonomiska strukturer - och därmed också blir lätta att styra i de frågorna.

Men vad är det dom föreslår för förändringar då? Jo, Pirapartiet vill:

- upphäva datalagringsdirektivet och stärka skyddet för den enskildes privatliv
"Brevhemligheten skall upphöjas till en generell kommunikationshemlighet. Det skall alltså bli förbjudet att avlyssna andras telefonsamtal, läsa annans e-post, SMS eller andra meddelanden på samma sätt som det idag är förbjudet att läsa någon annans brev."

- ta ställning mot särskild behandling av terroristbrott i lag
"De straffskalor och brottsrubriceringar som redan finns för handlingar som skadar eller hotar svenska medborgare eller deras egendom är tillräckliga. Terroristlagstiftningen som finns idag sätter rättssäkerheten ur spel och riskerar att i sin förlängning användas som repressivt medel mot immigranter eller oliktänkande."

- skapa en rimlig och balanserad upphovsrätt

- skapa en kulturell allemansrätt

- att skyddstiden, alltså ensamrätten att framställa kopior av verket för kommersiellt bruk, reduceras avsevärt

- att det kommersiella skyddsomfånget ska regleras så att det som grundregel skall vara fritt att skapa nya verk som bygger på andra

- att icke-kommersiellt inhämtande, nyttjande och spridning av kultur skall uttryckligen uppmuntras

- att tekniker som har till syfte att begränsa konsumentens lagliga rätt att fritt kopiera och använda information och kultur bör förbjudas

- att avtalsklausuler som avser att hindra en spridning av information skall förklaras ogiltiga och utan rättsverkan

- avskaffa privatkopieringsersättningen

"När upphovsrätten ursprungligen infördes reglerade den bara en upphovsmans rätt att bli erkänd som skapare av ett verk. Senare utvidgades den till att omfatta även kommersiell kopiering av verk och nu inskränker den även privatpersoners och ideellt arbetande gruppers rättigheter. Vi menar att denna glidning innebär en för samhället oacceptabel utveckling. Idag har den ekonomiska och tekniska utvecklingen fått upphovsrätten helt ur balans och den har istället kommit att innebära orättvisa fördelar för ett fåtal stora marknadsaktörer på bekostnad av konsumenterna och samhället i stort. Miljontals klassiska verk, sånger, filmer och konstverk hålls gisslan i mediabolagens valv, inte tillräckligt efterfrågade av deras fokusgrupper för att det ska löna sig att ge ut dem men potentiellt för lukrativa för att släppas fria. Vi vill göra alla dessa verk fria och tillgängliga för envar, innan filmernas celluloid förstörs av tidens tand.

Vi menar att upphovsrätten behöver återföras till sitt ursprung. Lagstiftningen skall ändras så att det görs helt klart att den endast reglerar användning och kopiering av verk i kommersiella sammanhang. Att dela med sig av kopior, eller på annat sätt sprida eller använda annans verk, skall aldrig vara förbjudet så länge det sker på ideell basis utan vinstmotiv."

- successivt avskaffa patentsystemet
"Medicinpatent bär skulden för att människor dör i sjukdomar som de skulle haft råd att behandla med läkemedel om inte patenten funnits, till att forskningsprioriteringarna snedvrids, och till en onödigt hög och växande läkemedelsnota i den rika världen. Patent på gener och liv, såsom exempelvis patenterade utsäden, leder till orimliga och skadliga konsekvenser. Mjukvarupatent hämmar den tekniska utvecklingen inom IT-området, och utgör ett allvarligt hot mot Sveriges och Europas små och medelstora IT-företag. Allt oftare används patenten främst av storföretag för att hindra mindre konkurrenter från att konkurrera på jämlika villkor."

- att privata monopol ska bekämpas
- att öppna format och öppen källkod ska uppmuntras
- verka för att EU närmar sig den svenska offentlighetsprincipen

Piratpartiet vill INTE:
- förändra varumärkesrätten, som de tycker funkar bra idag
- ge stöd till förslag som är utformade för att öka statens insyn i våra privatliv

Ojojoj, det finns så mycket jag skulle kunna säga om Piratpartiet, där varje mening skulle börja med "å ena sidan" eller "å andra sidan". Men det lämnar vi därhän för nu. Imorgon tror jag att jag tar å kollar på vad det är Junilistan pysslar med egentligen.

Ett - kryss - två: Vänster

Okej, då kör vi igång och börjar med Vänsterpartiet...

Vänstern är noga med att markera att EU inte borde ha beslutsrätt överhuvudtaget (de kallar sig även "en EU-kritisk röst"). Men eftersom de nu har det (beslutsrätt i EU alltså) så röstar vänstern "emot förslag som ökar EU:s makt, men där makten redan är överförd tar vi ställning utifrån vår socialistiska, feministiska och ekologiska grundsyn."
Jahapp.
Åsså vill dom "bekämpa rasismens och intoleransens spridning i Europa". Ja, vem vill inte det? Jo, förutom möjligen ett av partierna på min lista. Men jag kan inte nånstans hitta några konkreta förslag om hur!? Okej, så vi fortsätter mot de mer konkreta förslagen.

Vänstern vill:
- kämpa för fackliga rättigheter och för att den svenska kollektivavtalsmodellen (samt strejkrätten) garanteras även från andra EU-länder

- förkasta idén om att det ska handlas med välfärdstjänster på samma sätt som det handlas med varor

- att EU inte ska besluta om skatter

- verka för att möjligheterna att bedriva en restriktiv alkoholpolitik återupprättas

- att jordbrukspolitiken ska styras nationellt och att ekologisk produktion ska gynnas

Kritiken om att för mycket pengar, resurser och byråkrati ägnas åt jordbruk inom EU verkar för övrigt flera partier stå för, så: watch this space.

- att EU:s regional- och strukturstöd enbart ska gå till de fattigaste länderna och regionerna för bostadsbyggande och annan livsnödvändig infrastruktur

"Om jordbrukspolitiken åternationaliseras och regionalstöden bantas skulle skattebetalarnas avgift till EU minskas rejält. De pengarna kan användas på ett betydligt bättre sätt, till exempel för att rusta upp sjukvården och annan offentlig verksamhet." Låter ju fint, tycker jag.

- arbeta aktivt för att humanisera EU:s asyl- och flyktingpolitik så att varje människa inom EU tillerkänns sina mänskliga rättigheter oavsett ursprung eller medborgerlig status

- välkomna ett utökat och bättre samordnat internationellt samarbete för att bekämpa grov internationell brottslighet som människohandel, narkotikasmuggling och gränsöverskridande ekonomisk brottslighet

- säga nej till Nato och EU-armé
De påstår också att sossarna inte har uttalat sig emot en EU-armé.

- prioritera klimatfrågan både nationellt och internationellt: verka för överenskommelser och samverkan kring miljö- och klimatfrågor inom EU, men de ska inte bygga på lagstiftning

- behålla ett internet som skapas av människor för människor, ett nät utan censur och övervakning

"Vi vill säkerställa rättssäkerheten för internetanvändare och motarbetar en nätinfrastruktur som hotar yttrandefriheten och som möjliggör att man säljer tillbaks det nät som redan tillhör användarna i små bitar. Vänsterpartiet kräver att alla förhandlingar som pågår om nätets framtid ska genomsyras av öppenhet och transparens."

- ändra upphovsrättslagen så att den vanliga fildelningen blir tillåten

"Vi vill också göra kultursatsningar för att se till att fler kan leva på att göra film och musik. Bland annat vill vi se digitala bibliotek för film och musik, med en generös biblioteksersättning efter samma principer som de vanliga biblioteken."

De sista punkterna tycker jag är lite spännande. Än så länge har jag bara tittat som hastigast på de andra etablerade partierna, och Vänstern skiljer sig genom att sätta Internet-frågan högt på agendan. Smart. Om Vänster erbjuder sig att prioritera samma frågor som Piratpartiet, vad ska vi då med Piraterna till? Tja, vi får väl se imorgon, när jag plockar russinen ur Piratpartiets valmanifest.

Ett - kryss - två: Bergakungens guide till hur Du bör rösta i EUvalet.

Den 7 juni är det val till Europaparlamentet. Det vet ni ju. Men vad ska vi rösta på? Jo, för Storasyster, som sedan länge är medlem i sosse-sekten, är det ju lätt att välja. Men för oss andra, som inte sitter fast i några sekter eller mallar, krävs det en liten dos av research för att göra ett övervägt val. Bergakungen (dvs jag) erbjuder er därför en Dummies guide till hur du bör rösta i EU-valet! Jag kommer helt enkelt att gå in på respektive hemsida, läsa igenom partiernas valmanifest, försöka plocka russinen ur kakan och göra en kort presentation av dessa. Russinen alltså.

Jag presenterar ett parti om dagen från och med imorgon - och så kanske jag gör några jämförelser i några av kärnfrågorna... Här är partierna jag tänker titta på (utan att därmed ha satt någon turordning):
- Vänstern
- Piratpartiet
- Moderaterna
- Sossarna
- Kristdemokraterna
- Sverigedemokraterna
- Junilistan
- Centern
- Miljöpartiet
- Folkpartiet
Missa inte den spännande uppföljningen!

Elsker, elsker det og tenker på vår far og mor, og den saganatt som senker drømme på vår jord.

Min mamma var gift med en norrman. Styvfar har bott i Sverige den största delen av sitt liv, men fortsätter att identifiera sig som norrman. Den 17 maj varje år vajade norska flaggan över huset i vår hemby, och otaliga semestrar har jag spenderat hos hans familj i Trondheim. Trots detta har han aldrig haft någon förståelse för människor som vill bevara sin egna kultur i det nya landet - "ta seden dit man kommer" och "vara jävligt tacksam för att Vi i Sverige släpper in dom" har inte varit ovanliga kommentarer. Att vara icke-svensk skandinav i Sverige räknas inte, det är "Dom där" som är invandrare, inte jag.

Mina känslor för Norge var under min uppväxt dubbla. Under alla besök i grannlandet så förälskade jag mig i landskapet och inte minst i staden Trondheim. Men jag tyckte inte särskillt mycket om min Styvfar. Under högstadietiden fick vi en gång fylla i ett slags formulär som skulle testa vår människosyn och en av frågorna var: Om du en dag gifter dig, finns det någon nationalitet som du absolut inte kan tänka dig att den personen skulle tillhöra? Och jag svarade: Norge!

Nu har jag såklart sedan länge slutat att sätta likamedtecken mellan min Styvfar och alla andra norrmän. Även jag hurrade mig igenom melodifestivalen i lördags, när Norge drog in tolva efter tolva från både öst och väst. Lördagen den 16 maj. Två år sedan dagen då min mammas hjärta bytte kropp.

Ge mig en dag till

Ikväll är det två år sedan Storasyster ringde mig och världen vändes upp och ned. Två år.

Jag läste just Mitch Alboms bok "Ge mig en dag till". Den handlar om en man som, då han är på gränsen mellan liv och död, får spendera en dag med sin döda mor. Han får chansen att be henne om förlåtelse för att han inte tog sig tid att träffa henne, han får svar på frågorna om varför föräldrarnas äktenskap gick i kras, och han får chansen att ta farväl och säga att han älskar henne. Hade det inte varit fantastiskt? En dag till, en sista dag, med personen som man älskade så mycket, som man trodde skulle stanna i många år till. Vad hade jag gjort med den dagen?

Jag hade ställt alla frågor jag aldrig ställde, fått alla svar jag aldrig fick. Jag hade promenerat runt med henne i min hemby, på dom vägar och stigar som vi brukade promenera. Jag hade berättat om Biffen och Bonussonen, om jobbet, om Storasyster och Lillebror. Jag hade lyssnat intensivt medan hon berättade om sin barndom, om sitt äktenskap med pappa och om de val hon gjorde senare i livet. Vi hade fikat på knubbekaka, kaffe och mentholcigaretter.

Jag hade bett om förlåtelse, och gett förlåtelse. Sagt: Jag älskar dig.

Jag önskar. En sista dag, då allt blev sagt, och allting var som vanligt.

No pain no gain

Det finns en klysha om att man bara kan vara konstnär om man lider. Jag är av den bestämda åsikten att alla klichéer grundar sig i någon form av sanning. Det är väl därför dom är klichéer?

Tja, jag ser mig inte som en konstnärssjäl, det känns alldeles för pretensiöst. Men jag tycker att en av mina största tillgångar är kreativitet. Och då menar jag även i form av att hitta nya vägar och lösningar, inte fastna i det som finns mitt framför ögonen. Och så skapar jag. Jag har taffsat på de flesta former av skapande: skulptur, teckning och animation, design såklart, en gnutta foto och textil. (Men aldrig musik. Jag är till mitt eget förtret inte ett dugg musikalisk.) De senaste åren har jag huvudsakligen fått mitt utlopp i måleri och skrivande.

När jag mår bra skapar jag mindre. Jag bli social, nöjd med att bara hänga och helt oinspirerad. Jag målar när jag har nåt som vill ut. Det första jag gjorde när jag kom tillbaka hem efter två traumatiska dygn på sjukhuset när mamma dog var att dra fram färgerna. Jag har aldrig målat en tavla så snabbt och så intensivt.

Så ok, jag är väl en klysha då.

Plastsäcken

Jag har sytt en säck av vattentät plast
En skrynklig presenning med stygn av björntråd
I den slänger jag alla droppar som livet stänker åt mitt håll
Alla smärtsamma minnen
Svarta dagar
Ensamma nätter
Ångesten som gräver gropar i min mage
De älskade som svek
Lögnerna jag fått och lögnerna jag gett
Sorgen, saknaden, tystnaden, skulden, ilskan, hatet, apatin, skammen
Onda tankar
De rinner längs med rygg och armar
Och samlas där, i plastsäcken, droppe för droppe
Om sömmen spricker och säcken börjar läcka
Lagar jag den med limpistol
Det är lugnt
Säcken är stor
Och du behöver inte titta på den

Biffen outad på facebook

Biffen är facebook-vägrare. Och han tycker inte om att jag lägger bilder på facebook av honom. Egentligen inte på grund av den där copyright-frågan om att facebook då äger dina bilder (vad skulle facebook göra med bilder där Biffen går i djurparken eller matar fåglar liksom?) utan för att han inte har kontroll över vilka foton jag visar för mina vänner. Men ibland så kollar han igenom mina facebook-album och häromdagen så upptäckte han att en av facebook-vännerna hade kallat honom "Biffen".
- Va!? Har du BERÄTTAT att det är jag som är Biffen!?
- Men älskling, alla som läser min blogg FATTAR ju att det är du som är Biffen.
- Nä, Biffens identitet skulle ju vara hemlig! INGEN ska veta att det är jag som är Biffen!
- Men hallå, det fåtal människor som läser min blogg, dom känner ju mig och dom känner ju dig och då vet dom ju att det är du som är Biffen.
- Fan.

Gå i kloster?

Jag funderar på att gå i kloster. Okej, inte på heltid, bara i ett par dar. Jag fick tipset på påskafton (av svärfars svågers flickvän) om ett katolskt nunnekloster här i Skåne där de tar emot gäster för övernattning. Nunnorna där avlägger tystnadslöfte så det förväntas även gästerna göra.

Jag har faktiskt gästat ett kloster tidigare. När jag var fjorton år åkte jag med mamma, hennes man och ett gäng scouter på hjälpsändningar till barnhem i Polen. 2 resor gjorde vi, och båda gånger bodde vi på kloster-barnhem som drevs av nunnor. Nunnorna tog emot oss med fantastisk värme och vi skrattade gott åt att dom hade gympadojjor under kjolarna. Men jag minns också rummet där jag fick sova - kalla stengolv, hård madrass, höga väggar där enda utsmyckningen var ett svart krucifix.

Nu har jag långt gångna tankar på att lägga ifrån mig mobiltelefon, TV, dator och hålla käften i ett par dagar tillsammans med dom skånska nunnorna. Jag inbillar mig att det kommer att vara meditativt och lugnande.

En fågel med stukade vingar

På Annandag påsk satte jag och Storasyster blommor på mammas grav. Påskliljor, av uppenbara skäl. Och Gullvivor, för att mamma tyckte om dom. Efteråt tog vi en cigg utanför kyrkan och jag reflekterade över att det var första gången som jag besökte graven utan att börja gråta. Nån slags milsten i sorgarbetet, kanske..?

I dödsannonsen använde vi Mikael Wiehes Som en duva:
en fågel med stukade vingar
har slagit sig ner i vårt hus
med drömmarna röda av rosor
och ögonen fyllda av ljus
jag vårdar den ömt som ett minne
av nåt som jag aldrig har sett
och jag vet att min fågel ska flyga
som en duva tillbaka igen

Jag antar att man kan tolka bilden av "flyga som en duva tillbaka" som en själ som lämnar jorden (lite Nangijala sådär). Men för mig handlar texten framförallt om sorgen. Det är sorgen som är en skadad fågel som har bosatt sig inuti oss som är kvar. Och sorgen är så jävla svår att släppa, för då har man tagit ett steg vidare och bort. Och jag vill inte längre bort, jag vill närmre.

Bunnylover

När jag var barn älskade jag påsken. Minst lika mycket som julen och absolut mer än midsommar och allt annat. Visst, kopiösa mängder av påskgodis hjälpte väl till att göra påsken till en favorit, men framförallt var det färgerna och pyntet jag gillade.

Som vuxen har jag kommit till insikt om att jag blir nedstämd under vintern på grund av mörkret, så när våren väl gör sig synlig får jag totala lycko-kickar. Kanske var det likadant när jag var barn, fast inte lika starkt?

Min favoritfärg när jag var liten var gult som solen. Den färgen spred sig sakta men säkert över hemmet i påsktider. Mamma fyllde huset av påskdukar, kycklingar, häxor, ris och hemmagjort pyssel. Jag kunde sitta i timmar och leka för mig själv med påskpyntet. Av någon anledning var julens tomtar aldrig lika roliga som påskens kyckling-familj. Till och med påskpysslet var roligare än julpysslet och än idag tycker jag att det är hysteriskt underhållande att måla ägg i gult, grönt och rosa.

Så imorron går jag till torget och köper påskris. Och så hänger jag upp de nymålade äggen som jag, Biffen och Bonussonen gjorde i helgen. Och försöker låta bli att sakna mammas kycklingar.

Vad är det med åttitalisterna?

Jag har två småsyskon, båda är födda i slutet av 80talet. De är mina halvsyskon, en är mammas och den andra är pappas. Sladdbarn, båda två, får man väl påstå. De är uppvuxna under olika förhållanden, med olika föräldrar. Deras gemensamma nämnare är mig och Storasyster, ålder, själva konstruktionen av familj (föräldrar som lever tillsammans + betydligt äldre halvsyskon från föräldrarnas tidigare äktenskap) - och en skrämmande oförmåga att handskas med livet. Båda har diagnoser, fast vitt skilda sådana, av psykisk/ neurologisk art. Jag funderar mycket över detta. Kanske är det bara slumpen, att båda har dessa problem? Sitter det något i deras uppfostran? Men de har ju olika föräldrar! Och deras en-generation-äldre halvsystrar har alla lyckats väldigt bra med att hantera livet, trots motgångar. Och ibland hör jag dem säga att just det är en del av problemet, att de inte kan leva upp till vad deras föregångare lyckats med. Kanske har de i egenskap av sladdbarn blivit bortskämda och curlade, inte bara av föräldrarna utan även av sina vuxna syskon?

Vill ni protestera mot sista meningen i föregående stycke? De har ju sina diagnoser, papper på att detta är tillstånd som ingen rår över. Jo, visst, men det som väcker en vidare förtvivlan i mig är känslan av att det vandrar runt en hel generation av unga människor med diagnoser. Inte grundat på någon djuplodande undersökning alls, utan bara en känsla jag fått genom att snegla åt både höger och vänster. En viss förvirring och förtvivlan har väl de flesta, inte minst när man nyss passerat tonåren, men ibland dessa 80talister verkar det vara extra många? Även de utan diagnoser verkar ha svårt att handskas med livet. Håglöshet, uppgivenhet, men framförallt en väldig skräck inför det som är vardagen. Betala räkningar, leta jobb, skaffa lägenhet, städa, ringa viktiga telefonsamtal. Jobben som erbjuds är tråkiga, att hitta lägenhet kräver ofta stort engagemang, om informationen man letar efter inte ligger överst i googlesökningen finns den inte, den roliga kursen man anmälde sig till krävde för mycket plugg. Och så en ständig känsla av att det måste finnas något mer, något annat - var är glassen liksom?

Och min analys av detta (det var väl den ni väntade på!?) är att det finns ett krux någonstans mitt emellan att bli given världens alla möjligheter och samtidigt förväntas prestera något. De får veta att de är speciella, att de kan bli vad de vill, det är bara att sikta mot stjärnorna. Globaliseringen lägger hela världen vid deras fötter, utbildningsutbudet är större än någonsin, vem som helst kan till synes bli rik och känd. De förväntar sig nåt stort, att de ska kunna förverkliga alla sina drömmar. Men sen visar det sig att det krävs en jäkla massa jobb för att förverkliga de där drömmarna, och det var de inte beredda på, eller kanske inte gjorda för. Och även om man lyckas förverkliga en av drömmarna, så inser man att det inte var så där glammigt som man tänkte sig. Pengarna rullar inte in, städning och räkningar måste fortfarande tas om hand och den mesta delen av tiden är jobbig och tråkig. Som om vi gett dom en massa underförstådda löften som vi inte kan leva upp till. En cocktail av bortskämdhetens lättja blandat med besvikelsen över att det blir liksom inte mer än så här. Uppgivenhet.

Baronessan von Münchhausen

Har ni hört talas om Münchhausen by proxy? Förut trodde jag att det hette Münchhausens syndrom, men har nyss fått lära mig skillnaden. Syndromet är när man fejkar sjukdomar och åkommor för att få den uppmärksamhet som det medför, en kompulsiv längtan efter att bli omhändetagen av sjukvårdspersonal och få medlidande från omgivningen. (Inte att förväxla med gammal hederlig hypokondri, när man faktiskt tror på riktigt att man är sjuk.) By proxy är samma åkomma, fast projicerat på sitt barn. Ni vet, såna där hemska historier om mammor som förgiftar sina barn för att de ska vara sjuka. Så får mammorna(för om jag inte är missinformerad så är det oftast mammor) ett sätt att hålla barnet ständigt beroende av en, de får medlidande från sin omgivning och framförallt, de får uppmärksamhet från läkare. De skadar helt enkelt sina barn för att själva få uppmärksamheten.

Denna psykiska störning fascinerar mig, precis som alla andra trick som hjärnan hittar på och som tycks vara av ondo. Men den får mig också att tänka på en viss situation från min egen barndom. Nej, min mamma hade inte en släng av Münchhausen by proxy, men jag hade det.

När jag var liten ägde jag en nalle som jag döpte till Fåmmen. Det finns hundra anekdoter att berätta om Fåmmen - just därför att han var en så viktig del av min barndom. Jag överöste honom med kärlek, kunde inte sova utan honom och kände mig trygg när han var med. Han var ingen vacker syn. Grådaskig skabbig päls, nopprig och sne, med det svarta i ögonen avskavt på ett sätt som fick honom att se enormt skelögd ut.

En morgon vaknar jag och inser att Fåmmen har tappat sitt ena öra. Han hade långa, hängande öron (med noppror) och det ena låg som ett visset löv bredvid honom i sängen. Jag minns känslan av förtvivlan, men jag minns också en helt annan känsla - när mamma kramade om mig, satte mig i sitt knä och hjälpte mig att sy fast Fåmmens öra igen. Odelad uppmärksamhet, sympati, kärlek och tryggheten i att bli omhändetagen. Av mamma, min favoritperson.

Så en tid efter denna världsomvälvande händelse smyger jag in i mammas syskrin, lånar den lilla spetsiga saxen och klipper försiktigt av Fåmmens öra. Gråtande springer jag till mamma och får samma sköna behandling som förra gången. Mamma måste ju ha fattat, jag kan inte tänka mig att min uppklippning av Fåmmens stygn såg ut som något annat än just uppklippta, men hon spelade ändå med. Och det är ett av mina mysigaste, tydligaste barndomsminnen av mamma.

Käre gud, om jag någon gång får egna barn så lovar jag att aldrig klippa av dom öronen! Amen.