torsdag 28 augusti 2008

And then there was silence

Det har blivit glest mellan bloggarna. Det kanske beror på att jag inte har något att säga? Nää, knappast troligt. Biffen påpekade häromdagen att jag slutat blogga sen han förbjöd mig att blogga om honom. Så då måste jag ju nämna honom bara för att bevisa motsatsen. Han blev lite putt över inlägget om mina raseriutbrott när jag körde fel, och tyckte att det lät som om jag fortfarande skyllde på honom. Så nu deklamerar jag: Det var INTE Biffens fel att jag körde omkring som en yr och mycket ilsken höna, det var MITT! Och Storasyster tycker synd om Biffen, för hon tycker också att jag är en yr och ilsken höna.

Bara för er information; jag _ska_ gå på det där bröllopet. Min kära vän the Gnu följer med mig till London och vi tänker gå på Tate Modern och dricka vin på Café Boheme, precis som i gamla tider. Kul! Och tack, kära Gnu!

Hmm, och så funderar jag allvarligt på att sluta röka. Jag är inte rädd för lungcancer, men jag är rädd för att bli en rynkig medelålders dam med cigg i mungipan. Så ytlig är jag.

1 kommentar:

Anonym sa...

om nu två av de som känner dig bäst i hela världen tycker att du är en vimsig- ilsken höna...hmm....så kanske det faktiskt är så...?;-)