Trollet stod bakom teven i mormors vardagsrum på Sandkullavägen. Jag var livrädd för trollet och vågade inte gå nära det. Det fanns en uppsjö av saker i mormors hus, som gäckade fantasin för oss barn som besökte huset. En del hade min morbror, som var sjöman, tagit med sig från sina resor i Asien. Men en ännu större del hade min morfar ropat in på diverse auktioner. Morfar var en solklar sak-letare och samlare, något som till viss del har förts vidare till senare generationer. Min lillebror skulle kunna skriva skrotsamlare på sitt visitkort, min storasyster har en viss fetisch för auktioner och loppmarknader - själv får jag ont i magen när jag tvingas göra mig av med saker för att undvika att mitt hem börjar likna mormors vind.Det var på vinden som alla saker hamnade som inte hittat sin plats i mormors hem. Ingenting slängdes. Det tog otaliga dagar för mamma och hennes syskon att städa ut den där vinden när mormors hus skulle säljas. Kläder från femtiotalet och framåt. Mosters och mammas dagböcker från när de var tonåringar. Block med anteckningar för att lösa Melodikryss sen femton år tillbaka. Och så det som fick oss ungar att passa oss noga från att ensamma gå upp på vinden: Brantings byst.
Mormor och morfar var hängivna socialdemokrater. Min mor i sin tur träffade min far när de var medlemmar i SSU. Kort sagt, socialdemokratin var religion i vår familj, Olof Palme var vår messias, och Hjalmar Branting var vår gud. Ingen verkar veta riktigt var den kom ifrån, men någon gång i tidernas begynnelse hade morfar kommit hem med en ståtlig byst i fejkad brons föreställande Branting. Denna stod i ett mörkt hörn av vinden och gav ett synnerligen skräckinjagande intryck. Jag själv, Storasyster, Kusin Ola och Kusin Pontus bildade en fyrklöver hemma på Sandkullavägen som alltid var redo för upptåg. Mormor försökte hålla oss borta från vinden genom att säga "om ni går upp på vinden kommer Branting och tar er!" Det funkade. Jag gick i alla fall aldrig dit på egen hand.
Idag står trollet i mosters hall. Brantings byst står i Folkets Hus. Och kusin Ola har flyttat in i mormors hus.
2 kommentarer:
men faan va kul vi hade! vi borde skriva en bok om alla våra upptåg... som den gången vi gjorde inbrott i en källare o stal yxor... eller när vi kastade stenar så polisen kom...hehe...
Eller när vi var på kyrkogården och tyckte synd om de gravar som inte hade några blommor - så vi flyttade blommor från de gravar som hade. Robin Hood tyckte vi, men kyrkvaktmästaren blev skitarg och dagen efter stod det i Sydöstran att det hade varit barn på kyrkogården och gravskändat.
Skicka en kommentar